Inklusive Universal har många skivbolag och distributörer nu gått med på att Apple får rätt att streama en ordentlig bunt låtar. Källor som pratat med CNET hävdar däremot att tjänsten för närvarande bara kommer streama låtar som köpts i iTunes, vilket är ett tilltag som vid det här laget känns ganska typiskt för de uppenbart självmordsbenägna skivbolagen.

Streaming kommer hur som helst att erbjudas inom kort, sade källorna (i alla fall i USA kan tilläggas). Det sägs även att Apples moln bara kommer att lagra musik köpt på iTunes, men att företaget har planer på att ”tillåta” lagring av låtar som införskaffats på annat sätt än genom iTunes någon gång i framtiden.

När det gäller prissättningsen kommer möjligen Apples att göra iCloud tillgängligt gratis under en testperiod vid lanseringen, medan det senare tillkommer en årlig prenumerationskostnad på ungefär $25 per år. Lägg till en nolla plus moms för svenska priser. Dessutom kommer det tydligen till råga på allt att vara annonser i eländet, även om det inte klart vilken form de kommer att se ut.

Allt som allt låter det här som jättebra nyheter för avsevärt bättre tjänster som Dropbox m.fl.

Hjärtat i RDP-X50iP är en specialdesignad digitalförstärkare som levererar 20W + 20W RMS – ”riktiga watt” med andra ord. I övrigt medföljer en rundstrålande infraröd fjärrkontroll som ger dig kontroll över musikfunktionerna i iPad/iPhone. Istället för förinställda lägen för olika musikstilar ska RDP-X50iP vara ”optimerad för allmänt” bruk och vi belönar lyssnaren med sina ljud vad spelar. Det ser lika bra ut som det låter, med en återhållen, minimalistisk design som är väldigt mångsidig och harmonisera med praktiskt taget alla inredning. RDP-X50iP är kompatibel med iPhone 3GS och nuvarande iPod-modeller.

E450 är en lite enklare variant med 4, 8 eller 16 GB internminne och finns i en handfull olika fräscha färger. A840 är lite mer sofistikerad; först och främst är skärmen större som på A845B som vi testade för ett tag sedan, och så har den betydligt bättre kapacitet: upp till 64 GB och ca 15 000 låtar – mer dubbelt så mycket som ett kasettband och Sonys största hittills.

En ny funktion är Sonys SensMe, som automatiskt analyserar och kategoriserar ditt musikbibliotek och skapar en rad temakanaler. Välj sedan kanal efter humör är tanken med funktionen, som väl får sägas är något inspirerad av Apples Genius-spellistor. Dessutom stöder de Lyrics Sync – ett filformat som visar låttexterna på skärmen. Det finns även ett nytt Karaoke-läge för den som tycker om att lalla med till favoritlåtarna.

Desto mer intressant är nya DSEE (Digital Sound Enhancement Engine). En Sony-utvecklad teknik som återinför de höga frekvenser som går förlorade när musik-filer komprimeras. Detta sägs återskapa den mer naturliga CD-kvaliteten. Batteritiden i de nya mp3-spelarna ska vara 50 timmars musikuppspelning (10 timmar video) för E450 och 29 timmars musikuppspelning (9 timmar video) för A840.

De nya mediaspelarna kommer i augusti. Inga prisuppgifter har kommit in än så länge.

Basen är inte oväntat den del av systemet som väger mest, medan satelliterna är lite lättare. De sistnämnda är kompakta och välkonstruerade, även om de ser lite halvtrista ut. Inuti vardera sitter ett 2.5-tums element som klarar av diskant och mellanregister såväl som några lägre frekvenser. Subwoofern är som sagt riktigt tung och innehåller en S-Master digital förstärkare, som även återfinns i Sonys konventionella Hi-Fi- och hemmabiokit .

De kanske kände på sig att designen i övrigt var aningen tråkig, så Sony passade på att placera en lysande ring runt den stora volymratten längst upp på baslådan. Förutom att visa var volymratten sitter, pulserar det i takt med musiken och ger ifrån sig några andra underhållande effekter. Meningslöst men kul. Bortsett från de blinkande lamporna är kontrollerna enkla med en strömbrytare, en ingångsväljare och två bas- och diskantknappar som låter dig ställa in bas/diskant med volymratten.

Vad gäller in- och utgångar så finns det ett par vanliga phono-ingångar, en 3,5 mm aux-ingång (som sannolikt blir det som används tillsammans med datorn) och ett hörlursuttag. Att 3,5-millimeters mini-telen sitter på framsidan är praktiskt när man vill ansluta en iPod eller dylikt, men mindre estetiskt om man har den till PC:n. Men med tanke på hur kraftfullt det här högtalarsystemet är, är det säkert många som använder det som huvudanläggning och ansluter det till en TV eller receiver istället eller tillsammans med datorn.

Ljudbilden är imponerande, och som vanligt när det gäller system med stor uteffekt gör de sig bäst när man skruvar upp volymen. Med tanke på att det här inte är ett Hi-Fi-system levererar det riktigt bra ljud när man spelar musik, även om det naturligtvis har sina begränsningar. Basen är som väntat riktigt kraftig, men även väldefinierad. Till spel och filmer fungerar det ännu bättre trots att det inte är en surroundanläggning – det mullrar på så att väggarna skakar om man så vill (kanske passar bättre i villa än i lägenhet?).

Sammanfattning

För den som hoppade direkt till sammanfattningen är inte det här högtalare för någon med mottot ”mindre smakar mer”. Det här är högtalare för den som vill kräma på så att rappningen släpper från taket. De gör sig tveklöst bäst för spel och filmer men kan även med fördel användas för musik, även om de inte är det bästa valet för finsmakaren.

Mest intressant av de nya funktionerna är antagligen 3D Sweep Panorama, som låter dig ta 3D-bilder. Som namnet antyder gör man detta genom att hålla ner avtryckaren och svepa med kameran från sida till sida. Sensorn knäpper sedan upp till hundra bilder som automatiskt kombineras till en enda, tredimensionell panoramabild. Ett annat alternativ är Sweep Multi Angle, som tar 15 bilder i snabb följd och skapar en 3D-liknande bild där du kan se ditt motiv från olika vinklar. Om du råkar äga en 3D-kompatibel platt skärm kan du använda den för att titta på dina nya bilder.

Dessutom får kamerorna en ny porträttfunktion som heter Background Defocus. Det här innebär att man bränner av två bilder på en gång och kombinerar dem till en, där porträttet hålls skarpt men bakgrunden tonas ned. Båda modellerna får också nya Superior Auto – ännu en flerbildsbaserad funktion som gör att kameran kan ta sex bilder nästan samtidigt och sedan sätta ihop dem till en bild med mycket lite brus. Enligt Sony kommer detta att leda till en systemkamera-liknande bildkvalitet, med samma stora dynamiska omfång.

WX5 kommer med ett Sony G-objektiv med 5x optisk zoom (se ovan), medan TX9 få Carl Zeiss-objektiv med 4x zoom. Båda har en ljuskänslighet på ISO 125 till 3200 och kan producera cirka 230 bilder på ett fulladdat batteri. TX9 får en 3,5-tums skärm och WX5 en 2,8-tums variant. (Källa)

Det första man ser när man plockar upp en Sony Walkman A845 är, tja, utseendet. Skärmen är riktigt stor och navigeringsknapparna är bortstat aluminium-snygga. Precis som på föregångarna ser knappsatsen ut som Musse Pigg, men de är som sagt inte plastiga längre utan känns solida. Kvalitetskänslan är vad man förväntar sig från en Sony – med andra ord betydligt högre än en spelare från Clas Ohlson diskret märkt ”Teac” eller ”Centrum”.

Lättanvänd och smidig

Sony har gjort ett bra jobb med menyerna i spelaren även om det inte skiljer särskilt mycket från de äldre modellerna. Huvudmenyn är logiskt utformad och det är lätt att hitta rätt. Det går även att ändra bakgrunden till en från ditt eget fotogalleri. En aningen meningslös detalj är brusreduceringsfunktionen.  Den går bara att sätta på eller stänga av den, och dessutom hörs det ingen skillnad mer än på sin höjd en ”placebo-effekt”. Kanske är det mer märkbart med lågkvalitativa filer.

A845 är som sagt tunn och passar utmärkt i bröstfickan. Dessutom är skärmen bred nog att den faktiskt duger till att kolla på film – med utmärkt bild, kan tilläggas. Ett problem med mindre spelare som äldre Walkman eller iPod Nano är att de visserligen kan spela film, men formatet på skärmen gör funktionen i stort sett meningslös.

Bra lurar, bra men klent ljud

En av spelarens verkliga höjdpunkter är hörlurarna av in-ear-typ. För en gångs skull är inte det första man tänker på att skaffa bättre lurar, de är nämligen alldeles förträffliga och dessutom är de av den typen att de effektivt stänger ute brus och oljud från omvärlden. Det följer med gummisatser till snäckorna i olika storlekar så att de kan passa de flesta, något som endast brukar förekomma när man köper lurarna separat.

Ljudkvaliteten är i övrigt hög och A845 har ett antal tillägg som ”Clear Bass” m.m. som gör sitt till. Vad som däremot verkligen gör skillnad är en grafisk EQ som går att ställa in manuellt. Negativt är att maxvolymen känns för låg. Vet inte om det beror på hörlurarna eller min hörsel, men jag upplever det som att volymen begränsats till en ganska låg maxnivå, eller så är förstärkaren helt enkelt för svag.

Batteri

Batteriet skall enligt tillverkaren räcka i 29 timmar, vilket som vanligt är en sanning med modifikation. Bläddrar man i menyerna med jämna mellanrum så blir batteritiden betydligt lägre, men den är ändå i nivå med konkurrenterna om inte snäppet bättre. Själv laddade jag den en gång under ungefär en veckas användning, vilket borde innebära en batteritid på ca 10 timmar i mitt fall. Helt OK, men det här är naturligtvis relativt till hur man använder den.

Under kategorin ”det var bättre förr” kan vi notera att Sony A845B liksom de flesta andra mp3-spelare numera saknar nätladdare i förpackningen. Att alltid vara hänvisad till USB är irriterande, eftersom det är bekvämt att ladda den under natten, då datorn oftast är avstängd. Det går förstås att köpa till nätladdare, men att det inte följer med känns lite snålt.

Slutplädering

En sak som däremot är odelat positiv är den stora 2,8 ”OLED-skärmen, som faktiskt levererar precis vad Sony lovat: suveräna färger, hög kontrast, bred betraktningsvinkel och supersnabba svarstider. Med en (separat) AV-kabel ska det även gå att skicka video direkt till TV:n med hyfsad kvalitet.

Så är Walkman NWZ-A845B värd ett köp? För att jämföra med Apple ligger väl Sonys A845 någonstans mittemellan Nano och Touch och det är även där den ligger i pris. Kvaliteten är det definitivt inget fel på och inte heller funktionaliteten. För den som gillar Walkman och inte har något emot att volymen inte går att skruva upp till 11 kan den vara ett alternativ.

Köp den från SonyStyle Sverige

Teoretiskt ska detta fungera alldeles utmärkt, även om det kommer att krävas en hel del samlad japansk hjärnsubstans för att klura ut hur de olika skikten skall positioneras.

Produktion metod kräver mindre processer, vilket resulterar i mindre utrustning; samtidigt minskas koldioxidutsläppen med upp till 75 % och energiförbrukningen kommer också att sjunka med hela 70 % tack vare den nya produktionstekniken.

Den första prototypen är en böjbar 3,5 ”LCD-skärm som är 0.49mm tunn. Mer avancerade versioner kommer 2012.

Källa: Ubergizmo.

Harmony 650 är ingen monsterfjärr som många av de andra, men har alla de grundläggande funktionerna från Harmonyserien, vilket betyder den ersätter upp till fem av dina gamla fjärrkontroller, har en skärm där du kan välja kommandon och ett enkelt system för att programmera genvägar med hjälp av makron. Makron används för att samla grupper av enheter i din hemmabio och slå på dem eller stänga av dem samtidigt (till exempel).

Vad skiljer 650 från 600 är att den förstnämnda har begåvats med färgskärm. Om du inte har något emot den gamla svartvita stilen kan du spara en slant utan att förlora i funktionalitet. Båda bör finnas i handeln förhållandevis snart.

Ett slag i ansiktet på nuvarande Blu-ray-innehavare alltså, men kanske ett lyft på sikt för ett format som så här långt får betraktas som ett praktfiasko.

Hur som helst är den ändå intressant på många sätt – en av de stora överraskningarna är att Apple gått sin en egen väg vad gäller hårdvaran och inkluderat en ”hemgjord” processor på 1GHz. En kombinerad styrka och svaghet är att den kör det nedbantade iPhone-operativet, som visserligen har tillgång till ett gigantiskt programbibliotek redan från start, men när allt kommer omkring faktiskt är gjort för en mobiltelefon.

Om man inte har något emot att besudla sin iPad med innehåll från Microsoft finns det emellertid möjlighet att köra Windows 7. Hårdvaran i iPad är i klenaste laget för Microsofts senaste OS, men med hjälp av Citrix går det att koppla upp sig mot en fullvärdig version med hjälp av företagets virtualiseringsklient. Hur det fungerar i praktiken, när det kommer och vad det kostar återstår att se.

Källa: Tomshardware, Relaterat: IDG,